Nu är sommaren slut... =(

- Jo, säg inget annat för det finns inga tecken på att denna sommar är kvar!

Regnar när man åker till jobbet och när man kommer utanför dörrarna på kvällen för att åka hem är det nästan svartnatt ute, burrr. Inte långt kvar till den mörka tiden på hela året.

Inte nog med att ljuset försvinner, det går inte att sitta ute på kvällarna något mer, okej fram till nio men inte längre, om man inte druckit alkohol förstås.
Höstrugget ÄR HÄR!!! Dra era täcken över huvudet och stanna där. Ett TIPS bara.

Vi ska ialla fall stoppa i täcket i påslakanet i kväll, för filt räcker inte, för min del.

Nu vi ska börja tänka på att ljuset vänder efter nyår =)
Eller vi får hoppas på att snön kommer så det lyser upp lite...

Ska inte får en sån där depression som mörkret tar med sig vid denna tid på året, jag ska hålla ut :P

Ska istället njuta av hösten och bara mysa ner mig i soffan, slå på PS3:an se på en blueray film, dricka min varma kopp te, varje kväll!!!




Hehe, gu va jag skriver!!! Låter ju redan som om depressionen redan gripit tag i mig, hehe.
Märks väl på mig att semester är slut och jobbet tagit över. =)

- Nä, jag trivs jätte bra att vara tillbaka o jobba igen, härligt att känna:

- Yes, nu är jag fast anställd på heltid och behöver inte byta jobb. Redan in planerat att jag ska till Norrköping för inventering och självklart ska jag till Uppsala oxå!


Ska upp tidigt så... Godnatt!!! Sov så gott.

Kraam!!!

Saknar vår kisse misse...

Idag ska jag faktist åka o hämta hem henne, vår Smulan, katten vi älskar överallt annat!

Hon har fått bo hos min kompis Elin över två veckor nu där hon har två kattkompisar o en vovve.
smulan
Hon älskar verkligen datorer.

Vi börjar känna att det är tomt utan SMULIS =) ingen kisse som kommer upp o lägger sig i sängen eller på soffan.

4 veckors semester!

Jaha, då var vi inne på den sista veckan på semestern 2010 =) tidigre år har jag aldrig haft 4 veckor så det känns helt annorlunda. Den här sista veckan kommer verkligen bli helt avslappnande, känner det redan nu.

Nog för att det lockar att få börja jobba igen, eftersom jag hörde med en kollega under förra veckan att det är bestämt vilken chef vi ska få och det ska bli jätte skoj att komma tillbaka och jobba med henne, men man bör tänka på sig själv ibland och se till att ta hand om sig. För att orka jobba på som jag gör =)

Som ni säkert vet brukar alltid min kära sambo ha med sig sin kamera överallt och ibland, då får jag för mig att testa ta några bilder. Ofta blir det inte så bra eftersom skärpan hamnar lite överallt.
Men med tiden har jag granskat hur älskling gör/tänker när han tar sina bilder, så nu får jag till bilder som han själv kan använda. Vilket är jätte skoj!

Här kommer en bild som är tagen vid klipporna någonstans på Orust, där vi spenderade förra veckans semester hos Magnus.

Vildvuxna ljung. Foto: Elin Eriksson

Såklart är det växter på bilden, något jag kommit fram till att det är roligast o fota. Känner mig lite som Carl von Linné ;)

Hittills har semester varit riktigt underbar, bortsett från vädret då o då. Men det är inget vi kan göra något åt.

Nä nu måste jag få i mig lite frukost!

*Kraamar Elin*

Varför...???

Att livet har ett slut det vet nog alla, även de allra minsta vet att man kommer till himlen. Kanske för att det är något som är ett enkelt sätt att förklara varför någon inte finns ibland oss längre...
De pekar uppåt mot de blå och säger:
- Där är ....! och ser mycket bestämda ut. Otroligt medvetna.

Jag och mina syskon förlorade vår farfar 1989, vid tiden runt jul, vet att farmor alltid ska påminna oss om det.
Men det är ändå hennes man. Eller ja, var.
Jag var då 6 år och minns farfar väldigt lite, vet att han brukade ha oss i knät och skutta upp och ner. Var ju så otroligt roligt!!!
Han gick bort vid 73 års ålder av att hjärtat hans hade stannat och han hade somnat in under natten. Farmor tog det nog rätt bra men kanske för att hon visste hur mycket han fått slita för att få den gården de då hade/har för farmor bor fortfarande där.
Då förstod man inte mycket mer än att alla kommer inte finns med oss hela livet. Då var det bara så, helt enkelt.

Men det som tagit mest på oss var MAMMAs plötsliga bortgång, iof. nu när man tänker tillbaka var året innan ett rent helvete då hon alltid var så berusad, speciellt på helgerna, att maten fick vi fixa till själva. Bli skjutsad till någon kompis fanns inte på kartan m.m.
Så att det PLÖTSLIGT hände, är kanske att dramatisera det?
Men att en person väljer att lämna en så stor familj som vi är, finns inte i någons tanke.
Att göra något åt spriten vet jag var på tal men antagligen försent påtalat...

Jag var då 17 år och gick sista året i gymnasiet, livet vändes upp och ner. Vad för fel har JAG gjort var den nog första frågan man ställde sig. Säkert inte bara jag som fick den tanken.
Varför hittade vi inte henne tidigare, hade dem kunnat rädda henne på sjukhuset då?

mamma

Varför väljer man att ta sitt liv, måste varit ett extremt svårt beslut? Eller var det enkelt?
Varför på sin egna namnsdag? Var det planerat långt innan?
Vi har inte hittat något brev som hon lämnat för att förklara sig, varför? Men man hoppas alltid att det skall komma fram något, fortfarande efter nio år.

Var det kanske bara det berusade tillståndet som hjälpte henne på traven, att våga, att våga ta sitt liv.
Obduktionen visade att en hel del starka värktabletter tillsammans med alkohol försämrade hjärtats rytm och STOPPADE helt enkelt hela kroppens flöde. För att kunna leva...
På sjukhuset höll de på i tre långa timmar för att få igång hjärtat men inget hjälpte...

Livet är hårt, mycket ska man klara att ta sig igenom, men det som får mig att känna mer livsgjädje är att jag är inte ENSAM, inte i den här familjen, inte i den här staden och heller inte i den här världen om att förlora någon, en person som betytt något så otroligt mycket.

STOR TANKE TILL JUST ER SOM FÖRLORAT NÅGON! <3


Sommar, sol och semester =)

Nu har det gått två hela veckor sen jag lämnade jobbet för att gå på SEMESTER visst är det underbart att vara ledig.
Inte nog med att jag har sovit i massor utan oxå fått tid att göra det jag mest av allt vill, spela SIMS!

Nu är det lika långt kvar på resten av semestern, jätte skönt!!!
Det är nu man verkligen får något mer utav ledigheten.
När jag kommit ner i varv kommer energin tillbaka.

Årets mysbild på mig och älskling är tagen:

Foto: Palle Ellemark

Bilden är tagen på en ö mitt ute i Kalmarssund, Blå jungfrun.
Min underbara sambo har beskrivit ön med ord o bilder:
ellemark.blogg.se

Vi var på ett par dagars besök till Oskarshamn, då resan ut till ön hade planerats in sedan länge... *blink*
Jätte glad att vi tog oss ut till denna mystiska ö.

Nä nu måste jag ha något i magen... den kurrar så mycket.

RSS 2.0