Dagen jag aldrig kommer glömma...

Torsdagen den 5/4 2001: (Jag är 17 år och går 2:a året i gymnasiet)

Skoldag som vanligt, upp till hästen innan frukost vid kl.05 på morgonen sen hinna med bussen vid 07-tiden med hjälp av Mamma som skjutsar dit mig. Inget mer märkvärdigt är så.

Skoldagen löper på och denna dag slutade vi tidigare än vanligt, yes, åka hem!
Byter buss i Alunda, till den som går förbi Ekeby. Men eftersom jag tar en tidigare buss får jag gå från Dyvlinge korset.

När bussen börjat åka från alunda ringer mobilen, Linda ringer från farmor och frågar var jag är, säger att Mamma är jätte arg på henne och kastar tallrikar i köket.
Hon möter upp mig med cykel där jag hoppar av bussen vid ca 15.

Vi går in till farmor äter middag, (vill inte reta upp Mamma nu då hon troligtvis är full och druckit sprit).
Linda och Frida åker på fotbollsträning vid 18-tiden då går jag in men försiktigt så jag inte väcker en björn som sover...

Smyger förbi soffan som Mamma sover i, hästkläderna är i rummet brevid.
Precis då kommer Pappa hem, försöker få kontakt med Mamma.

Han ser direkt hur huden blivit vitare och får ner henne på golvet men inser att 112 måste kontaktas...
Han får hjälp via telefonen hur han ska hjärt och lung rädda medans ambulansen är på väg.

De får inte igång hjärtat med hjälp av chock/stöttar, vid 18.30 åker ambulansen med Mamma in Pappa följer med.

Jag går upp till hästen, väl där är jag i timmar bara borstar och borstar... Kommer hem vid 22-tiden.

Hemtelefonen ringer: (jag svarar snabbt, eftersom jag var snabbast)
De är Pappa som ringer från sjukhuset. Jag frågar:
- Hur är det med Mamma?!
Pappa svarar:
- Får jag prata med Robert...

Då visste jag att MAMMA var DÖD... INTE FINNS NÅGOT MER!!!
ATT JAG ALDRIG MER KOMMER FÅ TRÄFFA HENNE LEVANDE IGEN.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0