"Den saknade puzzelbiten..."
Ove har ändrat hela min syn på livet genom att känna precis lika som jag, ha samma syn på hur man ska leva.
Att de finns killar runt omkring en, det är de ingen tvekan om, alltså nu pratar vi inte om killar som är sugna på en eller så utan tex. de finns på jobbet, på stan och på krogen m.m.
Att man har dejtat killar är väl ingen nyhet direkt, de har väl alla gjort någon gång!!
Men att finna någon som faktist är som "handen i hansken", "smörkniven i smöret" eller den "passande puzzelbiten i puzzelet"....de finns bara på film, har man intalat sig ialla fall!
Att träffa någon som faller en i smaken är inte så jätte lätt för alla, medan vissa blir kära på två röda.
En del söker och söker men finner ingen, andra (verkar de som ialla fall) tar första bästa.
Att ha ett förhållande betyder att man delar sitt liv med någon man tycker om, visar kärlek och respekt för sin partner där allt som är mitt blir ditt och diverse, där man få vara med varann om upplevelser som till slut blir en massa minnen man har med en och samma person =)
Låter de inte alldeles underbart??
Att de är så säger jag inget om för de vet bara de två personer som lever sitt liv ihop och vi hoppas att de tar vara på deras liv tillsammans, för att ha förhållande verkar inte vara något som är lätt.
De finns tonvis med böcker om hur man bör få ett förhållande att funka, de vet jag för jag är själv en sån person som verkligen älskar att fördjupa mig i hur något kan bli bättre om jag inte tycker de funkar så bra.
Började faktisk köpa böcker för att läsa om hur jag skulle få mitt dåvarande förhållande att funka, vi hade träffats i över fyra, fem månader då jag insåg att de funkar ju inte, vi kan inte prata om något för då blir de bara fel och när jag tror jag gjorde något som var bra så blev de bara fel, fel hela tiden.
Då var de bara nä killar, dem kan man inte förstå alls, jag ska lära mig förstå!!
Men ett tag där tänkte man ju, är man inte var lagt åt de andra hållet ;)
För ska man få något att funka så ska man fan inte ge sig heller, nog för att vi inte passade så bra ihop på de här med förhållande planet, men de var ju värt ett försök.
Vi kom överens om att de inte funkade och ja ingen vet ju mer än vi men de var något som saknades något som man trodde skulle kunna komma men nejdå.
När jag var i de förhållandet så kändes de som jag alltid hade något att klaga på något som jag var missnöjd över...
Något jag tror väldigt starkt på ialla fall är att när man inte tok letar efter någon eller gömmer sig för allt vad som har med killar att göra, alltså bara är, då träffar man någon när man minst anar de.
Man är mer mottaglig under en sådan tid då är man som mest öppen för nytt och de är alltid kul att träffa nya människor.
Man måste vårda förhållanden, ta vara på de stunder tillsammans och gör alltid de bästa varje dag för att trivas tillsammans.
Att de finns killar runt omkring en, det är de ingen tvekan om, alltså nu pratar vi inte om killar som är sugna på en eller så utan tex. de finns på jobbet, på stan och på krogen m.m.
Att man har dejtat killar är väl ingen nyhet direkt, de har väl alla gjort någon gång!!
Men att finna någon som faktist är som "handen i hansken", "smörkniven i smöret" eller den "passande puzzelbiten i puzzelet"....de finns bara på film, har man intalat sig ialla fall!
Att träffa någon som faller en i smaken är inte så jätte lätt för alla, medan vissa blir kära på två röda.
En del söker och söker men finner ingen, andra (verkar de som ialla fall) tar första bästa.
Att ha ett förhållande betyder att man delar sitt liv med någon man tycker om, visar kärlek och respekt för sin partner där allt som är mitt blir ditt och diverse, där man få vara med varann om upplevelser som till slut blir en massa minnen man har med en och samma person =)
Låter de inte alldeles underbart??
Att de är så säger jag inget om för de vet bara de två personer som lever sitt liv ihop och vi hoppas att de tar vara på deras liv tillsammans, för att ha förhållande verkar inte vara något som är lätt.
De finns tonvis med böcker om hur man bör få ett förhållande att funka, de vet jag för jag är själv en sån person som verkligen älskar att fördjupa mig i hur något kan bli bättre om jag inte tycker de funkar så bra.
Började faktisk köpa böcker för att läsa om hur jag skulle få mitt dåvarande förhållande att funka, vi hade träffats i över fyra, fem månader då jag insåg att de funkar ju inte, vi kan inte prata om något för då blir de bara fel och när jag tror jag gjorde något som var bra så blev de bara fel, fel hela tiden.
Då var de bara nä killar, dem kan man inte förstå alls, jag ska lära mig förstå!!
Men ett tag där tänkte man ju, är man inte var lagt åt de andra hållet ;)
För ska man få något att funka så ska man fan inte ge sig heller, nog för att vi inte passade så bra ihop på de här med förhållande planet, men de var ju värt ett försök.
Vi kom överens om att de inte funkade och ja ingen vet ju mer än vi men de var något som saknades något som man trodde skulle kunna komma men nejdå.
När jag var i de förhållandet så kändes de som jag alltid hade något att klaga på något som jag var missnöjd över...
Något jag tror väldigt starkt på ialla fall är att när man inte tok letar efter någon eller gömmer sig för allt vad som har med killar att göra, alltså bara är, då träffar man någon när man minst anar de.
Man är mer mottaglig under en sådan tid då är man som mest öppen för nytt och de är alltid kul att träffa nya människor.
Man måste vårda förhållanden, ta vara på de stunder tillsammans och gör alltid de bästa varje dag för att trivas tillsammans.
Kommentarer
Trackback
