8 år av saknad!!!
Att tiden går fort de vet vi alla!! Klockan ska inte underskattas.
Jag kan bara säga:
- Ta vara på den dag som kommer och tänk inte för mycket på dagarna som varit innan.
2001 var ett år som jag aldrig kommer att glömma.... något man aldrig trodde skulle hända!
Denna speciella dag är Torsdag den 5 april. Jag och mina systrar har namnsdag, IRENE. Samma namn som mamma =)
Jag gick andra året i gymnasiet, livet var inte som på rosa moln men jag hade min alldeles egna häst DERONIKA, bodde hemma med syskonen och hade en pappa som några år tidigare hade slutat som bonde och börjat köra buss.
Vår mamma var hemma fru, tog hand om huset och oss i hela familjen. Ska väl till lägga att vår yngsta dotter Ingrid är handikappad och kräver enormt mycket.
Saknar verkligen mamma man kunde berätta allt för henne och hon fanns alltid där hemma.
Hela året som varit innan hade hon svårt med att inse att pappa jobbade så mycket som han gjorde, då kom sprit flaskan fram men för de mesta dels bara på helgerna.
Ja, under vardagarna fixade MAMMA alltid till frukost. Å skjutsade mig till bussen som var ett par km bort.
De gjorde hon denna speciella dag oxå, inget kändes fel eller så. Hon var på bra humör och var glad när jag släpptes av vid bussen.
Det känns som det var igår men ändå sååå länge sedan.... 8 år är lång tid men inte för oss...
Skoldagen är över och jag är på väg hem, min syster Linda ringer och säger att hon möter upp mig när jag hoppat av bussen, vilket ibland är 2 km hemifrån, som de var denna dag.
Hon är väldigt skärrad över att hon bråkat med mamma, jag lugnar henne och vi går in till farmor som bor precis bredvid.
Vi avvaktar att gå in när mamma är så arg för det kan komma tallrikar farande om man har otur.
Så jag går in runt 18 tiden på kvällen för att byta om till stallkläderna.
Pappa kommer snart hem och upptäcker mamma liggande i soffan....HELT VIT i ansiktet.
Vi kan konstatera att sprit och tabletter finns på bordet i närheten.
Räddnings tjänsten är där på två röda men får inte igång hjärtat. Ambulansen är snart där och Pappa och Mamma åker i väg...
Pappa ringer senare på kvällen och vi alla åker in för att säga HEJ DÅ till MAMMA!!
Just denna händelse som ägde rum denna dag är grunden till att jag började blogga, Att ha en sida där personer jag känner och även kanske kommer lära känna, kan läsa om hur jag har det, mår och vad som händer i mitt liv, just NU!!
Inte alltid jag är så djup som idag men ibland behövs det!!!
Kommentarer
Trackback