Det dystra och tragiska eller inte....;)
Nä nu är de slut på allt de som har varit roligt, nu blir de det dystra och tragiska som ingen vill prata om egentligen....
Då jag fick ideén att jag ville byta varuhus i mitt jobb och ta mig till en helt annan stad fick jag som tur var tjänstledigt från uppsala huset.
Vilket jag är sååå tacksam för, ska ni veta.
Jag var mycket focuserad vid att jag ville komma någonstans, inte bara känna att tiden går runt, runt. Men även att få utveckla det underbara jag och Ove upptäck i varann.
De började med att jag hittade en tjänst på varuhuset i Bromma, jag sökte och fick det!
Men de var ett vikariat som skulle sluta 31/12.
Vilket är helt crazy...vem utmanar ödet på de viset!!
(Jag har ett heltidsjobb på fast tjänst, vilket betytt att jag hade varit riktigt säker, om något skulle hända.)
Jo, jag! - De ordnar sig, sa jag.
Men inte visste jag då att denna kaotiska nedgång i företaget skulle kunna drabba mig!!!
Nix allt var frid och fröjd och de skulle bli jätte kul med ny bostad, nytt jobb (samma fast i ett annat hus) och en helt ny stad. Stockholm som är så himla stort men har allt så nära =)
Så var händer nu egentligen, vad är de som är så dystert och tragiskt...
Jag ska börja jobba i Uppsala igen....men på EN ANNAN AVDELNING. Ni ska bara veta hur de kändes att få höra dessa ord!!
Jag som trodde allt skulle ordna sig. Ett vik, som skulle bli till fast tjänst. Men där fick jag på NÄBBEN.
Men men vad är EN BLOMMA....på en blommande äng....*snyft*
Nä skämt och sido, inte ska jag gråta över spilld mjölk, jag har ett heltidsjobb som iof finns i Uppsala med världens underbaraste jobbar kompisar som jag saknat sååå!!
(Ta inte illa upp kära kollegor i Bromma. - Kommer sakna er oxå!!)
* Har ett underbart hem som fortfarande står kvar även om jag kommer bo i Uppsala hos min bästa vän MOA (då jag jobbar som mest).
* En jätte härlig pojkvän som ställer upp i alla väder och vindar.
* Får använd vår gemensamma bil när jag behöver, får den lön jag har...m.m.
Varför ska man göra allt så TRAGISKT och DYSTERT, när man kan se de positiva i det hela.
Då jag fick ideén att jag ville byta varuhus i mitt jobb och ta mig till en helt annan stad fick jag som tur var tjänstledigt från uppsala huset.
Vilket jag är sååå tacksam för, ska ni veta.
Jag var mycket focuserad vid att jag ville komma någonstans, inte bara känna att tiden går runt, runt. Men även att få utveckla det underbara jag och Ove upptäck i varann.
De började med att jag hittade en tjänst på varuhuset i Bromma, jag sökte och fick det!
Men de var ett vikariat som skulle sluta 31/12.
Vilket är helt crazy...vem utmanar ödet på de viset!!
(Jag har ett heltidsjobb på fast tjänst, vilket betytt att jag hade varit riktigt säker, om något skulle hända.)
Jo, jag! - De ordnar sig, sa jag.
Men inte visste jag då att denna kaotiska nedgång i företaget skulle kunna drabba mig!!!
Nix allt var frid och fröjd och de skulle bli jätte kul med ny bostad, nytt jobb (samma fast i ett annat hus) och en helt ny stad. Stockholm som är så himla stort men har allt så nära =)
Så var händer nu egentligen, vad är de som är så dystert och tragiskt...
Jag ska börja jobba i Uppsala igen....men på EN ANNAN AVDELNING. Ni ska bara veta hur de kändes att få höra dessa ord!!
Jag som trodde allt skulle ordna sig. Ett vik, som skulle bli till fast tjänst. Men där fick jag på NÄBBEN.
Men men vad är EN BLOMMA....på en blommande äng....*snyft*
Nä skämt och sido, inte ska jag gråta över spilld mjölk, jag har ett heltidsjobb som iof finns i Uppsala med världens underbaraste jobbar kompisar som jag saknat sååå!!
(Ta inte illa upp kära kollegor i Bromma. - Kommer sakna er oxå!!)
* Har ett underbart hem som fortfarande står kvar även om jag kommer bo i Uppsala hos min bästa vän MOA (då jag jobbar som mest).
* En jätte härlig pojkvän som ställer upp i alla väder och vindar.
* Får använd vår gemensamma bil när jag behöver, får den lön jag har...m.m.
Varför ska man göra allt så TRAGISKT och DYSTERT, när man kan se de positiva i det hela.
Kommentarer
Trackback
